TV: Avgående toppolitikern: "Det ångrar jag allra mest"

Summerar sitt hittills upplevda liv och karriär i stor intervju med 24Blekinge.se.

delningar

I 39 år har Patrik Hansson (S) varit aktiv i Karlskronas kommunpolitik. De senaste fyra åren har han verkat som kommunstyrelsens ordförande och ledare för den koalition mellan socialdemokrater, liberaler och centerpartister som han var med om att bilda 2014.

Att detta samarbete kom till stånd rankar han själv till det som han är absolut mest stolt över under alla sina år som politiker.

Den 25 oktober tar dock resan slut. Då ska en ny kommunstyrelseordförande väljas efter årets val.

Efter nästan ett helt liv i det offentligas tjänst är det dags att prova vingarna som anställd, kanske inom den privata sektorn omkring vilken han har mycket ringa erfarenhet:

– Jag ser mig själv som en ledare, säger Hansson som stolt berättar att han fick en femma, högsta betyg, i företagsekonomi när han gick på gymnasiet.

Något som kan komma väl till pass nu när han - som han beskriver det - "tittar brett efter nytt jobb".

– Alla tror att jag har nåt nytt jobb förberett i innerfickan men så är det faktiskt inte. Jag försöker sälja in mig. Jag har också bett folk som jag känner att hålla ögon och öron öppna och tipsa mig.

Att ställa sig sist i kön till Arbetsförmedlingen är inte aktuellt. Efter många år kring maktens grytor är Hansson berättigad till en så kallad visstidspension betald av väljarna.

– Det tycker jag ändå någonstans är rimligt. Det skapar en möjlighet till omställning. Som politiker har man varit tvungen att ge upp sin civila karriär och pensionen behövs för att kunna ställa om. Min plan är inte att pensionera mig, säger toppolitikern som snart fyller 54.

– Uppdrag har man till låns och för mig var det en lång process att komma fram till det här beslutet. Jag kan inte tänka mig ett finare uppdrag än att vara kommunstyrelsens ordförande men jag kände att det var dags. Man blir ju inte yngre och hade jag väntat fyra år till hade jag varit 58 och då kanske man ändå ska checka ut.

Patrik Hansson betecknar sig själv som arbetarklass.

Mamman arbetade på Posten och pappan inom telekomindustrin och under många år även som fastighetsskötare.

– Vi bodde på Arklimästaregatan tills jag var 13 år och därefter på Kyrkogatan. Jag gick på Rosenfeldtsskolan och var väl varken en plugghäst eller en slarver.

En medelmåtta?

– Ha, ha...ja, så kan man uttrycka det. Jag låg någonstans i mitten men när det var kvartssamtal sade lärarna att det mesta funkade bra men att jag pratade alldeles för mycket i klassen. Det var också därför de fick flytta på mig, så att jag satt längst fram i klassrummet.

Han vittnar inte om något glödande, politiskt engagemang i hemmet. Varken mamman eller pappan var engagerade i politiken, inte heller fackligt.

Tidigt började Patrik Hansson att arbeta extra på Posten, något han fortsatte med under hela sin studietid och även som sommarjobbare.

– Till en början handlade det om att försörja sig, att skaffa sig ett bra liv och då var målet en fast anställning på Posten.

Under militärtjänstgöringen inom flottan ("jag klarade mönstringen men blev kvar på landbacken hela tiden, först som gröntjänstgöring ute i fält och sedan genom att sitta i vakten") fanns det ändå en särskild dröm om framtiden.

– Jag ville bli kock ombord på långseglatsfartyg.

Så blev det aldrig. Dock fick han senare i livet, i rollen som kommunfullmäktiges ordförande, vinka av en och annan kock när HMS Carlskrona lämnade land.

Hur vaknade ditt politiska intresse?

– Det var faktiskt väldigt slumpartat. Inför valrörelsen 1979 var både SSU och Folkpartiets ungdomsförbund FPU stora och var på plats på Vämöskolan. Någon frågade om inte jag ville engagera mig men jag hade ingen politisk övertygelse då.

Det ena gav dock det andra och snart var den unge Hansson både medlem och senare kassör i SSU.

En tid som beskrivs som mycket radikal.

– Vi engagerade ju oss i den internationella solidariteten och frågan om världsfred. Bland annat minns jag att vi bojkottade Coca-Cola. Pepsi gick bra att dricka men helst skulle det ju vara Cuba-Cola. Man stod längre till vänster vid den här tiden, var lite av en rebell.

Under 80-talet klättrade han i partiet och minns med värme hur han valdes in i fullmäktige 1985.

Det hela hade föregåtts av en maktstrid mellan honom och den betydligt äldre Gunnar Augustinsson. Efter att Hansson vunnit voteringen gick den förstnämnde upp i talarstolen och fällde de bevingade orden:

– Arkebuseringen är fulländad. Liket lämnar scenen.

Efter valet 1994, när Socialdemokraterna återtog makten efter tre år i opposition, valdes den då 30-årige Hansson till ordförande för kommunfullmäktige.

– Lite av en omvänd karriär. Den posten brukar gå till de äldsta och mest erfarna.

Under denna tid minns han framförallt de många uppdragen som vigselförrättare.

– Ja, det är ju en hiskeligt massa bröllopspar som jag varit med och vigt. Man kan ju fråga sig hur många av dem som är gifta i dag...

Under valrörelsen 2018 har Patrik Hansson medvetet hållit en väldigt låg profil.

Han kan ändå inte hålla sig från att berömma och lyckönska den fortsatta koalitionen med C och L som nu ska ta över styret.

– Jag är mycket glad över att de fortsätter och bygger vidare på det vi startade. Det är mina kompisar i med- och motgång och när jag formellt stiger ned från politiken den 25 oktober vill jag kunna ge Sandra Bizzozero de bästa förutsättningarna till att nu ta över.

Bildandet av koalitionen 2014 är som redan nämnts det som Hansson är mest stolt över i sin politiska karriär.

I 24Play kan du se och höra honom själv berätta om vad det är som han ångrar.

Har du ett nyhetstips? Tipsa redaktionen genom att klicka här.

delningar

Nyhetsbrev

Prenumerera på Sveriges snabbaste och mest ultralokala nyhetsbrev. Här får du nyheter om stora som små händelser.
Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag 24 Sveriges data- och cookiepolicy.

Relaterade artiklar