Laddar

Revymakaren Urban minns Hasse Alfredson: ”Kombinerade vansinne med otrolig skärpa”

Ödet ville att de aldrig hann mötas personligen. Revymakaren Urban Jönsson från Ronneby har ändå många och starka minnen från stora delar av Alfredsons rika produktion.

delningar

Vid två tillfällen var det nära att revymakaren Urban Jönsson från Ronneby fick skaka sin store idol Hans Alfredsons hand.

Ödet ville uppenbarligen annorlunda.

–  Han skulle deltagit vid Svensk Revyfestival 2011 i Eslöv, men fick ställa in i sista stund på grund av sjukdom. Som kompensation åkte jag efter revyfestivalen vidare till Tomelilla och besökte Hasse å Tage-museet. Det kändes lite som att besöka Hasse trots att han inte var där. Ett par år senare var det dags igen, i samband med Lund Comedy Festival 2013. Jag var där, men Hasse fick även denna gång ställa in sitt planerade framträdande, säger han till 24Blekinge.se.

Vad har Hans Alfredson betytt för svensk underhållning?  – Hasse var verksam i mer än ett halvt sekel och påverkade därmed svensk underhållning under mycket lång tid. Han visade som ingen annan hur det gick att kombinera det totala vansinnet där fantasin och improvisationen får fria tyglar med både en otrolig skärpa i samhällssatiren och en svärta i utforskandet av ondskan i exempelvis En ond man som blev underlag för filmen Den enfaldige mördaren. Hela tiden genomsyrades hans arbetssätt av en omvittnad värme och omtänksamhet om de som medverkade i produktionerna.

Vilket tror du kommer att bli hans största avtryck i historien? – Det kommer nog att vara olika beroende på vem det är som minns. För några kommer Lindeman att vara det som lever kvar, för andra samhällssatiren tillsammans med Tage i revyerna eller i hans filmer som Äppelkriget och Ägget är löst, för andra hans starka engagemang mot fascism och främlingsfientlighet och hans arbete för Amnesty International. Det kommer nog aldrig att finnas bara en enda Hasse Alfredson-bild i historieskrivningen.

För folk som inte har koll på Hasse å Tage och Svenska Ord; skulle du kunna tipsa om några saker som man inte får missa i deras produktion? – De improviserade Lindeman-intervjuerna är ju uppenbarligen en bra inkörsport. Och så deras suveräna sätt att använda melodier och skriva nya svenska sångtexter som är bättre än originalen, som till exempel Rågsved som Sonya Hedenbratt sjöng i Konstgjorda Pompe (1963), i original hette den Tip-toe Thru the Tulips. Filmen Att angöra en brygga är en klassiker. Och sjuttiotalets stora revyer där de blev mer uttalat politiska, med nummer som Ett glas öl ur 88-öresrevyn, Var blev ni av, ljuva drömmar? ur Svea Hund och Om sannolikhet (även om det inte inkluderar Hasse) ur Under dubbelgöken. Då har jag ändå inte nämnt den revy som jag personligen tycker är mest helgjuten, Glaset i örat från 1973. Äsch, det är svårt att välja, helt enkelt.

Relaterade artiklar