Laddar

Folkhälsomyndigheten vädjar: "Ta hjälp av dessa råd"

Foto: Arkiv. Skärmdump: SMHI.

Så skyddar du dig under sommarens värmebölja.

delningar

Den senaste tiden har SMHI utfärdat flera klass 2- och 1-varningar i flera län i Sverige, med risk för "extremt höga" och "mycket höga temperaturer."

Eftersom vi i Sverige inte är så vana vid höga temperaturer kan vi få negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa, enligt Folkhälsomyndigheten.

"Sommarvärmen kan vara farlig för alla – särskilt för äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning men även för små barn, gravida och personer som tar medicin. Ta hjälp av dessa råd", skriver myndigheten på deras hemsida.

Värmen kan bland annat leda till huvudvärk och uttorkning, men också allvarligare tillstånd som hjärtinfarkt, värmeutmattning och värmeslag.

Folkhälsomyndighetens sju råd under värmeböljor:

1. Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.

2. Drick mer. Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex. grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

3. Ordna sval miljö. Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

4. Ordna svalka. En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

5. Ta det lugnt. Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

6. Förvara läkemedel rätt. Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.

7. Var uppmärksam. Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Relaterade artiklar