Laddar

Blekingefotografens virala succé – fångade norrskenet på bild

Naturfotografen Seth Nilsson från Torhamn fångade ett norrsken i Hudiksvall – och nu gör hans bilder viral succé.

delningar

Det var under natten mot söndagen som ett norrsken lyste upp Hudiksvalls skärgård, och Blekingefotografen Seth Nilsson tog en fantastisk bild på naturfenomenet som blivit viral succé. Hans bilder har över 2000 gilla-markeringar och cirka 100 delningar på Facebook.

– Jag har sett norrsken tre gånger, det är en upplevelse att se, säger Seth Nilsson till Aftonbladet.

Norrsken, även kallat polarsken, är ett himlafenomen som uppstår när laddade partiklar accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i atmosfären.

Och naturfotografen Seth Nilsson, från Torhamn, som bland annat gett ut fotoboken ”Blekinge – Sveriges Trädgård” lyckades fånga himlens vackra färger i helgen.

– Jag ville också fota miljön runt om och visa att det här är Hudiksvalls skärgård och inte var som helst, säger han.

Några tips som man kan använda sig för att ta bra norrskensbilder är, enligt Seth Nilsson, att ha stativ eller stabilt underlag för kameran och att rikta blicken mot norr.

– Det kan bli sämre om det är fullmåne, det tar ju bort lite av styrkan i det och känslan, men titta mot norr och ha inte så mycket lampor som stör, säger han.

Norrsken

Det finns både norrsken och sydsken, även kallade Aurora borealis respektive Aurora australis, eller gemensamt polarsken. Det är ljusfenomen som är vanligast i jordens polarområden.

Polarsken är ofta gulgröna till färgen men de kan också vara helt röda eller skifta i rödviolett i underkanten. Med blotta ögat kan man endast se dem på natten, för att observera fenomenet i dagsljus krävs särskilda instrument.

Förekomsten av polarsken varierar i takt med solens aktivitet och är därför knutet till den så kallade solfläckcykeln, som är cirka 11 år lång. Norr- och sydsken bidrar för övrigt till de höga temperaturerna i jonosfären, där skenet förekommer.

Polarsken uppstår när laddade partiklar (vanligen elektroner) från solen (solvinden) faller in mot den översta delen av jordatmosfären på 100-400 km höjd. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält och träffar därför atmosfären längs en oval runt vardera magnetiska polen, den så kallade norrskensovalen på norra halvklotet.

Vid ökad solaktivitet och magnetiska stormar vidgas ovalen och förskjuts då mot lägre breddgrader och polarskenet blir samtidigt intensivare. Det är vid sådana tillfällen man kan se norrsken i södra Sverige och ibland ännu sydligare.

Norrskenszonen är ett område på jorden där den genomsnittliga förekomsten av norrsken är som störst. Den sträcker sig genom nordligaste Skandinavien över Island, Grönlands sydspets, genom norra Canada och Alaska samt längs Sibiriens nordkust. En liknande zon för sydsken finns på södra halvklotet.

Polarskenet uppstår på mycket hög höjd (över 100 km) och har alltså ingen direkt koppling till det vanliga vädret som utspelas under 10 km. Däremot kan solvinden, som ju genererar polarskenet, påverka vädret i rymden. Det vill säga satelliter och rymdfarare påverkas.

Indirekt finns det kopplingar mellan solvinden (rymdvädret) och aktiviteter vid jordytan. Eftersom solvinden består av elektriskt laddade partiklar bär den med sig ett elektromagnetiskt fält. Detta fält når jordytan och kan genom induktion påverka och störa till exempel kraftöverföringen via elnätet och även TV och radiosändningar.

Norrsken kan ibland synas i södra Sverige, men bäst chanser att se norrsken är under vinterhalvåret i Norrland. Polarskenen är ljussvaga fenomen och de syns därför inte under dagen eller sommartid när det är ljusa nätter. Givetvis krävs det att himlen är någorlunda molnfri.

Källa: SMHI