Forskning: Släpa inte med småbarnen på resan

Psykologen Amanda Gummer rekommenderar att de yngsta stannar hemma.

Matilda Larsson

Kl.13:57, 14 januari, 2018

Forskning: Släpa inte med småbarnen på resan
Foto: Lars Plougmann.

Föräldrar som ska resa bör vänta med att ta med sina barn tills de är minst fem år gamla. Det skriver Telegraph Travel.

Anledningen är att barnen inte minns resan om de är för unga, enligt Amanda Gummer, psykolog och expert på barnutveckling i Storbritannien,

– Fem till åtta år är en bra ålder att börja resa, för då kan barnen verkligen uppskatta upplevelserna. Barn som är under fem år gamla kommer troligtvis inte att minnas semestern, säger Amanda Gummer.

En studie som nyligen gjordes av resebyrån Florida4Less, visade också på att femårsåldern var den vanligaste åldern för barn att börja minnas resor, oavsett om barnen hade rest när de var yngre än fem år eller inte.

Ungefär var femte person började minnas sina resor från femårsåldern. För majoriteten av dessa var det första reseminnet när de befann sig på flygplanet, flygplatsen, simmade i poolen eller i havet, enligt studien.

– Femårsåldern är den gyllene åldern eftersom det sammanfaller med skolstarten, så det finns en chans att barnet kan ha berättat för sina klasskamrater om resan, vilket gör det troligare att barnet senare minns resan i vuxen ålder, säger Amanda Gummer.

Det är också en ålder då barn kan interagera väl med andra.

– Vid den här åldern är barnens språk ofta väldigt välutvecklat så att de kan fråga frågor och prata om resan, vilket hjälper dem att behålla minnet senare i livet, fortsätter Gummer.

Men Gummer påpekar också att bara för att man minns någonting, betyder det inte att det var en bra upplevelse.

– Känslor och njutning är basen i att skapa minnen, så om ett barn gör något för första gången och känner sig exalterad och kanske till och med lite rädd, är det troligare att de kommer ihåg upplevelsen.

Enligt Telegraph Travel är kostnaden ytterligare ett argument för att inte ta med småbarn på semestern.

Erica Reisher arbetar som psykolog i Kalifornien. Hon anser istället att resande är ett bra sätt att uppfostra sina barn.

– Resande är ett jättebra sätt att lära barnen livskunskaper som du inte kan lära dem hemma. Till exempel hur man hanterar okända miljöer, hur man frågar om hjälp, hur man lär sig att interagera med okända människor, säger Erica Reisher.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Polis förhörde personal i butiken – då begicks nytt rån

Efter två rån i samma Coop-butik hände det ofattbara. När en polisutredare var på plats skedde rån nummer tre.

Michael Olsson

Michael Olsson

Kl.06:48, 22 januari, 2018

Polis förhörde personal i butiken – då begicks nytt rån
ARKIVFOTO: Casper Johansson

Coop i Asarum har haft stora problem med rån den senaste perioden. Men nu kan det vara slut efter att polis under söndagskvällen kunde gripa en man i 30-årsåldern.

– De har råkat ut för två rån på kort tid, ett den 14 januari och ett den 20:e. Och där han man misstänkt att det är samma gärningsman, säger Magnus Lautin, inre befäl vid polisen Kristianstad.

Med anledning av de två rånen befann sig en polisutredare vid butiken under söndagskvällen för att förhöra personalen. Då inträffade rån nummer tre.

– Min utredare sitter där och tio meter framför han kommer den här mannen in som är misstänkt. Och han blir bestämt gripen, säger Magnus Lautin.

Hur kände ni igen honom?
– Personalen känner igen honom för han handlar i den butiken, och utredaren har sett honom på bild. Innan vi hinner gripa honom går han in bakom kassan och säger att han vill ha pengar.

Rånet hann aldrig fullbordas i och med att mannen greps, men enligt Magnus Lautin ska händelsen kunna rubriceras som rån ändå.

– Även om han inte fick pengar så fanns det fara för brottets fullbordan. Så vi får se vad som händer, säger Magnus Lautin.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Här öppnar nya lunchrestaurangen

"Vi kommer att satsa på vällagad husmanskost, gjord från grunden".

Mattias Nilsson

Mattias Nilsson

Kl.20:06, 21 januari, 2018

2 bilder
  • Foto: Privat.
    Foto: Privat.
  • Foto: Privat.
    Foto: Privat.

På måndag är det premiär för länets nya lunchrestaurang.

Det är Malin och Stefan Henriksson som tillsammans med Anita Schreiter startar Svängstakrogen. Tidigare har de drivit golfkrogen i Mörrum.

– Det känns jättebra att nu få komma i gång och vi tror att många av våra gamla kunder kommer att hitta hit, säger Anita Schreiter om restaurangen som är inhyst i före detta Haldakrogens lokaler.

Konceptet är vällagad husmanskost.

– Vi tror att det finns en efterfrågan på den här typen av mat. Ofta är det sådant som man älskar men som man kanske inte själv hinner med att laga.

Som exempel nämner hon kålpudding med gräddsås, stekt fläsk med löksås, kotlettrad och fiskgratäng.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Man kommer inledningsvis att ha öppet över lunchen måndagar till fredagar och erbjuder då mat i form av buffé.

– Sedan med start den 25 februari tänker vi införa söndagsbuffé den sista söndagen i varje månad.

Det finns även en scen i lokalen och där kan man tänka sig att arrangera olika evenemang framöver, exempelvis i samband med julbordet.

Premiär blir det i morgon, måndag den 22 januari.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Här är 55-plussarna som tjänar bäst i Blekinge

Här är hela listan.

Redaktionen 24blekinge.se

Redaktionen 24blekinge.se

Kl.17:55, 21 januari, 2018

Här är 55-plussarna som tjänar bäst i Blekinge
Foto: Arkiv.

Expressen har tagit fram statistik över vilka personer över 55 år i Blekinge som har högst förvärvsinkomst.

Så här ser listan ut i länet:

LÄS MER: 15 säkra tecken på att du är underbetald

KARLSKRONA: 

Barbro Sedvallson, 76 år

Inkomst: 2 315 100 kronor

Claes-Göran Nilsson, 62 år

Inkomst: 2 370 100 kronor

Erik Lindborg, 65 år 

Inkomst: 1 751 500 kronor

John Nilsson, 68 år

Inkomst: 1 939 000 kronor

Jörgen Askeroth, 67 år

Inkomst: 10 009 900 kronor

Marie Åkerlund, 65 år

Inkomst: 2 815 500 kronor

Mehmed Merdan, 68 år 

Inkomst: 1 716 400 kronor

Peter Spandel, 55 år

Inkomst: 1 894 100 kronor

Ronny Lövdahl, 69 år

Inkomst: 1 735 400 kronor

Thomas Troëng, 71 år

Inkomst: 2 007 100 kronor

RONNEBY: 

Eva Christina Lundgren, 72 år

Inkomst: 1 535 500 kronor

Evy Marianne Johansson, 64 år

Inkomst: 2 937 300 kronor

Gert Rune Conny Olsson, 62 år

Inkomst: 1 548 100 kronor

Ivar Vaara, 74 år

Inkomst: 1 591 900 kronor

Kjell Ingmar Jönsson, 59 år 

Inkomst: 2 050 600 kronor

Leo Rise, 70 år 

Inkomst: 1 573 100 kronor

Magnus Broberg, 64 år 

Inkomst: 3 476 000 kronor

Olof Wogén, 59 år 

Inkomst: 2 241 900 kronor

Per Mattsson, 62 år 

Inkomst: 1 774 500 kronor

Tomas Johansson, 59 år 

Inkomst: 1 516 300 kronor

KARLSHAMN: 

Anders Olsson, 62 år 

Inkomst: 4 961 000 kronor

Börje Eriksson, 56 år 

Inkomst: 2 287 200 kronor

Christer Olof Georg Olofsson, 72 år 

Inkomst: 2 014 700 kronor

Eva Gullan Ann-Marie Everman, 65 år 

Inkomst: 2 412 000 kronor

Hans Berggren, 61 år

Inkomst: 2 059 200 kronor

Henrik Kördel, 55 år 

Inkomst: 1 897 800 kronor

Lars Erik Bergh, 70 år

Inkomst: 1 933 700 kronor

Steen Agergaard Jensen, 69 år

Inkomst: 1 836 500 kronor

Stig Nydahl, 71 år

Inkomst: 2 043 500 kronor

Åsa Jarevik, 55 år

Inkomst: 1 629 900 kronor.

SÖLVESBORG: 

Arne Staffan Werner, 70 år 

Inkomst: 2 334 600 kronor

Bengt Ingmar Emanuelsson, 77 år 

Inkomst: 1 498 500 kronor

Birgitta Ann-Charlott Södergren, 67 år 

Inkomst: 1 667 300 kronor

Curt Lagerberg, 78 år 

Inkomst: 5 018 300 kronor

Lars-Åke Grundmark, 58 år 

Inkomst: 1 375 600 kronor

Magnus Sillrén, 56 år 

Inkomst: 1 402 100 kronor

Palle Ammentorp, 72 år 

Inkomst: 1 538 300 kronor

Peter Schön, 63 år

Inkomst: 1 835 900 kronor

Staffan Nathell, 59 år 

Inkomst: 1 565 600 kronor

Tomas Pettersson, 55 år 

Inkomst: 1 798 500 kronor

OLOFSTRÖM: 

Bo Åke Ingolf Funeteg, 70 år

Inkomst: 1 195 900 kronor

Börje Christer Gunnarsson, 71 år 

Inkomst: 2 514 600 kronor

Dan Hermansson, 63 år 

Inkomst: 1 170 900 kronor

Dan Orvegren, 67 år

Inkomst: 991 900 kronor

Dick Håkansson, 64 år 

Inkomst: 1 030 200 kronor

Hans Ericsson, 62 år 

Inkomst: 1 075 100 kronor

Kjell Persson, 58 år 

Inkomst: 1 051 300 kronor

Mats Svensson, 68 år 

Inkomst: 930 900 kronor

Jan Björkman, 67 år 

Inkomst: 970 700 kronor

Simon Larsson, 67 år 

Inkomst: 1 237 000 kronor

Källa: Expressen

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Handskar per automatik skyddar personalen

Chippas, tvättas och återanvänds.

Mattias Nilsson

Mattias Nilsson

Kl.17:08, 21 januari, 2018

Handskar per automatik skyddar personalen
Foto: Pressbild.

Inne på företaget Wugang Tailored Blanks i Olofström som tillverkar klippta och lasersvetsade ämnen till fordonssektorn, framför allt Volvo Personvagnar, finns sedan i höstas en ny automat för arbetskläder.

Exempelvis används många handskar på fabriksgolvet och tidigare kastade man bort dem när de blev oljiga. Nu är alla handskar chippade och tvättas och återanvänds genom automaten.

När de bedöms som utgångna skärskyddsmässigt, kasseras de efter cirka fem tvättar.

– Alla plagg, kläder, handskar och skor är chippade så att både vi och leverantören kan se så att de lämnas till tvätt regelbundet. Alla i personalen har sina egna speciella plagg som passar deras behov och arbetsuppgifter, säger Stellan Tengnäs som är inköpsansvarig på företaget.

Leveransen av exempelvis handskar sker genom att man för fram en liten nyckelknippa framför en display.

– Behöver jag en handske, ett ärmskydd eller en varselväst så kan jag gå till automaten och plocka ut och det registreras på mitt namn. Som administratör kan jag gå in och titta precis vad var och en använder och när. Det hjälper mig att se till att alla använder rätt skydd. Vilket ju är arbetsgivarens skyldighet att se till, säger Stellan Tengnäs. 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Allt fler oroliga för kriminalitet – många vågar inte gå ut

Fler och fler människor oroar sig för att bli utsatta för olika typer av brott.

Magnus Jansson

Magnus Jansson

Kl.16:04, 21 januari, 2018

Allt fler oroliga för kriminalitet – många vågar inte gå ut
Foto: Arkiv/Casper Johansson

Fler och fler människor oroar sig för brottsligheten i samhället. Det visar en sammanställning från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat i veckan.

Nästan en tredjedel av befolkningen, 29 procent, oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten – en ökning med fyra procentenheter sedan 2016. Andelen är därmed på samma nivå som när den årliga undersökningen upprättades 2006. I siffrorna framgår det också att kvinnor oroar sig betydligt mer än män. Störst är oron för bostadsinbrott och för överfall eller misshandel.

– Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de oroar sig över brottsligheten i samhället, men oron ökar för både kvinnor och män, säger Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå i ett pressmeddelande.

Den största könsskillnaden finns i oron för misshandel och överfall. Där svarade 23 procent av kvinnorna att de är oroliga att utsättas för misshandel eller överfall. Vid frågan om otrygghet i att gå ut sent på kvällarna så svarade 30 procent av kvinnorna att de känner otrygghet i att gå ut sent på kvällen i det egna bostadsområdet. Många medger också att de är så pass otrygga att de inte går ut på kvällen överhuvudtaget.

Bland männen är resultatet nio procent i båda fallen.

– Otryggheten bland kvinnor kvarstår på samma nivå som förra året, men framförallt kan vi notera att andelen otrygga kvinnor fortsatt är betydligt större än andelen otrygga män, säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå.

Fakta



Om Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

NTU bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16–79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens otrygghet och oro för brott, utsatthet för brott samt förtroende för och erfaren­heter av rättsväsendet. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras för hela befolkningen.

Om Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng