Därför kommer påskharen med ägg

Påsken har många olika traditioner. Bland annat klär vi ut oss till påskkärringar och letar ägg som påskharen har gömt. Har du koll på varför det är just en hare som lämnar äggen? Här har vi svaret.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.10:52, 15 april, 2017

Därför kommer påskharen med ägg
Vid påsk letar många barn efter ägg som haren har gömt. Foto: Pixabay

Nu i påsk kommer haren på besök hos många runt om i landet för att lämna påskägg. Lite som att jultomten lämnar paket på julafton. Flera av påskens traditioner har samband med religion medan vissa inte – traditionen med påskharen tillhör det sistnämnda.

Påskharen kommer ursprungligen från Tyskland och började ta plats i de svenska hemmen i början på 1900-talet. Teorierna kring dess ursprung är många men enligt en avhandling vid universitetet i tyska Heidenberg framgår det att traditionen är påhittad för att roa barn, skriver Året Runt.

Traditionen har sett olika ut över tid. Vissa barn har fått i uppgift att göra i ordning ett bo till haren där den kunde lämna äggen, medan andra har fått leta efter påskharens ägg i trädgården.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den

Det finns en rad traditioner kring vad vi svenskar brukar äta kring påsk. Här är anledningarna till varför vi äter och dricker det vi gör.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.13:55, 15 april, 2017

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den
Delar av det svenskarna äter under påsken. Foto: Montage/Creative Commons

Påsklamm, påsköl, ägg med mera. Det finns mycket traditioner kring vad som äts runt påsken, här är historiken bakom varför vi äter det vi gör.

Lamm – Kristus beskrivs som lammet som befriar världen, och därför blir det naturligt att lammet äts runt påsk. Ursprungligen är lamm vid påskbordet en tradition från medelhavet, som kom till Sverige runt 1900-talet. I Sverige har dock fårkött varit vanligare än lamm tidigare.

Ägg – Många undrar varför vi äter ägg runt påsk. Men svaret är ganska enkelt. Ägget symboliserar liv och Jesu uppståndelse. Förut var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, vilket gjorde påsk till en ägghögtid.

Påskgodis – I takt med ny tryckteknik har färgglada pappägg kunnat ges som gåvor, men redan i det tidigare bondesamhället fanns äggtävlingar där man slog ägg mot varandra. Att människor äter godis runt påsk är en tradition som startade efter mellankrigstiden. I samma veva började man gömma och hitta ägg med godis i.

Fisk – Det har under lång tid förekommit fisk vid påskbordet. Framför allt är det vanligt med fisk på långfredagen. Förr var salt fisk vanlig, som en liknelse vid Kristi törst på korset.

Skinka – En festmåltid som funnits på bordet länge. Och som alla känner till används skinkan vid mer än en högtid i Sverige. Richard Hellström gissar att skinkan dök upp svenska påskbordet vid mitten av 1900-talet.

Påskmust – ”Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet”, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet till Svenska Dagbladet.

Julöl – Förr i tiden var påskölen mycket starkare än den vanliga ölen, som i dag går att jämföras med en vanlig starköl. Och historiskt sätt har det alltid bryggts öl till större festligheter.

Snaps – Traditionerna med snaps sträcker sig hela vägen till 1600-talet. Först ska det ätas sill, ost och bröd. Och när det har ätits tas snapsen, som ett startskott på att festen inleds.

Källa: Svenska Dagbladet

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Under påsken frossas det i godis – så undviker du hål i tänderna

Under påsken är svenskarna glada i att frossa i godis och försäljningen ökar med flera hundra procent. Här är tipsen på hur du undviker att få hål i tänderna.

Henrik Nordell

Henrik Nordell

Kl.13:06, 15 april, 2017

Under påsken frossas det i godis – så undviker du hål i tänderna
Munthader Dakhil ger tips om tandvård under påsken.

Svenskarna är bland dem som är mest glada i smågodis i hela världen. Särskilt under påsken äts det mycket av denna vara, då konsumtionen ökar med närmare 500 procent. Närmare bestämt är det 13 600 ton godis som äts i Sverige under påsken, motsvarande 1,4 kilo per person.

För att undvika hål i tänderna, vill Munthader Dakhil ge några tips. Han är utbildad tandhygienist på Högskolan Kristianstad och delar tjänsten som klinikchef på Oral Care.

– Det är okej att äta godis då och då så länge du inte småäter så mycket. Däremot kan det vara bra att undvika sådant godis som fastnar i tänderna , säger Munthader Dakhil.

Här är tipsen för hur du bör sköta tänderna:

  1. Borsta morgon och kväll med fluortandkräm, sila skummet efter.
  2. Rengör noga mellan tänderna en gång om dagen.
  3. Skölj med fluorsköljning under dagen.
  4. Småät inte. Undvik socker!
  5. Låt tänderna vila minst två timmar mellan måltiderna.
  6. Drick vatten när du är törstig.
  7. Besök tandvården regelbundet.
  8. Påskgodis? Ok. Småät det inte. Skölj med vatten efteråt!

Generella råd till föräldrarna:

  1. Börja borsta ditt barns tänder redan när första tanden tittar fram.
  2. Håll koll på nya tänder.
  3. Låt tänderna vila mellan målen.
  4. Törstig? Vatten är bäst.
  5. Godis? Godsaker en gång i veckan gör ingen skada.
  6. Napp är bättre än tumme. Försök att bryta vanan tidigt, helst innan barnet har fyllt tre år.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Traditionen: Därför firar vi påsk

Under påsken äter svenskarna flera ton ägg och mängder med godis. Vi pratar om att häxor flyger till blåkulla och att påskharen gömmer godis. Men vad är det egentligen vi firar? Här har du svaret.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.07:57, 15 april, 2017

Traditionen: Därför firar vi påsk
Foto: Bildbyrån

Påsken är från början en judisk tradition som firas till minne av uttåget ur Egypten. Kristna firar påsken för att minnas Jesus lidande, död och uppståndelse, enligt ne.se. Idag är högtiden allt mer en helg då familjer samlas för att äta gott och umgås. Här redogör vi för påskens historia.

Skärtorsdagen:
På skärtorsdagen inför Jesus den första nattvarden. Detta är den dagen då Jesus blev förråd av Judas. Enligt kristen tro är skärtorsdagen reningens dag då de kristnas synder ska förlåtas.

Skärtorsdagen ses sedan länge även som natten då häxorna flög till blåkulla för att träffa djävulen. Bakgrunden till detta ligger i att man trodde att onda makter släpptes fria när Jesus blev förråd av Judas. För att skydda sig mot häxorna ritade människor kors på ladugården.

LÄS MER: Därför klär vi ut oss till påskkärringar

Långfredagen:
Långfredagen är enligt tradition en dyster dag med anledning av att Jesus korsfästes och dog. I Sverige klädde man sig länge i svart under den här dagen och fram till 1969 var offentliga nöjen förbjudna under långfredagen.

Påskafton:
Enligt kristen tro är påskafton fortfarande en lugn dag. Det här var starten för festhelgen som sedan fortsatte under påskdagen och annandagen. I Sverige i dag är detta den stora festdagen då många äter påskmat och letar ägg.

Enligt tradition tänds under denna dag påskeldar för att skrämma bort häxor och förr blåste man i horn för att skrämma bort troll.

Påskdagen:
Påskdagen är dagen då Jesus uppstod och är därför en stor dag inom kristendomen. I dag fortsätter vi att fira påsken ungefär som på påskafton – alltså genom att äta mycket mat och godis.

Annandag påsk:
Annandag påsk är den sista dagen på det vi kallar påskhelgen. Enligt gammal tradition fortsätter man att festa även denna dag.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

TV: Så gör du påskgodis snabbt och enkelt

Middagar och påskbestyr kan ibland innebära en del stress. Men för att göra "stekta ägg" i godisform krävs inte särskilt mycket tid. Ta en titt på hur de små läckerheterna växer fram.

Kim Ahlqvist

Kim Ahlqvist

Kl.13:52, 14 april, 2017

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Därför klär vi ut oss till påskkärringar i dag

Söta barn med fräknar och hucklen som önskar godis – eller häxor som åker till blåkulla för att träffa djävulen?
Så här har påskkärringens betydelse har förändrats genom åren.

Mia Martelleur

Kl.16:26, 13 april, 2017

Därför klär vi ut oss till påskkärringar i dag
Foto: Sten-Åke Stenberg / Mostphotos

Enligt Nordiska museet går påskkäringens historia tillbaka till 1600-talets häxprocess. Då trodde man att Skärtorsdagsnatten var den natt som de mörka krafterna tog över, och häxorna bjöds in av djävulen själv till en fest på Blåkulla. Enligt tron färdades häxorna på kvast till Blåkulla och först under påskafton eller påskdagen vände häxorna hemåt igen.

Påsksmällarna kommer även dem från den här tiden. Det sägs att man sköt smällarna på skärtorsdagen eller påskafton för att skrämma bort påskkäringarna. Påskeldar är även det en kvarleva från kvinnoförtrycket under häxprocessens dagar. Häxor jagades fram till början av 1700-talet men först 1779 försvann lagen om dödsstraff för trolldom ur den svenska lagen.

Exakt när häxjakten övergick till traditionen att klä ut sig till påskkärringar är lite oklart – men det tros ha sin början under 1800-talet. Då var det dock inte barn som klädde ut sig till söta versioner av häxor, utan ungdomar som smorde in ansiktena med sot eller täckte dem med en mask. Deras mål var att driva runt och hitta på hyss, inte önska grannarna en glad påsk.

Först under 1900-talet kom nutidens små påskkärringar, i färgglada kläder med rosiga kinder och fräknar, som vanligtvis delar ut påskort och får godis eller pengar i utbyte. Men denna tradition kan skilja sig från olika orter med. I Värmland och Dalsland är det en vanlig tradition att rycka upp dörren till sina bekanta och slänga in godis samt ropa ”Glad påsk!” innan man snabbt springer därifrån. Och på vissa orter i Västerbotten är det istället påskkärringarna som ger bort godis när de kommer på besök.

Även vilken dag påskkäringarna går runt kan variera i Sverige. Vanligast är i dag, skärtorsdag. Men bloggaren Mattias Axelsson på bloggen Högtider och tradition skriver att det i västra Sverige (Bohuslän, Dalsland och Värmland) är påskafton som gäller.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel